Frågor och svar

Odling

I boken ”Fleråriga grönsaker står det ”Hur många arter du kan integrera i en polykultur beror så klart på hur stort område du arbetar med men vi rekommenderar två, till högst sju arter i samma polykultur.” Ungefär hur stor markyta utgår detta ifrån? Är träd och buskar medräknade? På Bellevue Farm odlar vi i rundlar, kanske fyra-fem meter i diameter. Hur många arter perenna grönsaker verkar lagom i en rundel?

Anledningen till att vi skrivit två till sju arter handlar egentligen mest om att det finns fördelar med att inte plantera för många arter på samma ställe och att vår erfarenhet är att det är bra att plantera växter i kluster. Ett örtskikt med en eller ett par arter på samma ställe är lättare att sköta, det är mindre risk för att någon växt tar över, ser oftast finare ut (tycker jag) och underlättar skörd. Med detta sagt finns det ju så många sätt att göra det på också beroende på vad syftet med planteringen är. Om jag var er så skulle jag dock se till att odla minst tre växter intill varandra av samma art om det är stora växter som exempelvis lungrot och spansk körvel men gärna fler om ni har plats. När det gäller små växter som perenna lökar och fjällsyra skulle jag sätta många många fler i kluster och gärna ganska tätt för att täcka upp ordentligt. Hellre gallra i efterhand än att lämna plats för ogräs att komma in. När det gäller mellanstora växter som trdägårdssyra och vårsköna kan man tänka mittemellan många i kluster.

Jag skulle gärna anlägga en skogsträdgård på vår åkermark. Vet ni, om man måste kontakta myndigheterna och om ja, vilka, för att ändra bruket av marken? 

Linnea Pasquier, Agroforestry Sverige svarar:

Nej åkermarken behöver inte klassas om till skogsmark. Eftersom det primära syftet med marken fortfarande är livsmedelsproduktion och inte virkesproduktion, så behåller den sin status som jordbruksmark. Däremot är marken inte stödberättigad för varken gårdsstöd eller ekostöd. Omklassning till skogsmark sker vid nedläggning av åkermarken och när kronslutheten överstiger 10 % av timmerproducerande träd (med andra ord, frukt-och nötträd kvalar in som livsmedelsproducerande träd). Det är länsstyrelsen som är ansvarig tillsynsmyndighet för omklassning av jordbruksmark till skogsmark, om ni vill ha mer information rekommenderar jag att ni kontaktar dem. 

Ska den perenna grönkålen skäras ner på våren?

Inte odlat den då den inte har övervintrat – den är härdig endast i södra delarna av landet.

Hur flerårig är piplöken? 

3 år eller mer.

Var kan man hitta frön till perenna grönsaker? 

Frö/plantor finns bland annat hos:

Sortval

Vilken fänkål rekommenderas?

Den enda fänkål som vi odlat som perenn grönsak är bronsfänkål. Den är väldigt god och ger även ett vackert inslag i trädgården om den odlas flera bredvid varandra tack vare bladens bronsartade färg.

Vilka fleråriga grönsaker kan man använda istället för spenat?

De fleråriga grönsaker som har liknande textur som spenat och som vi använder i sallad är svartrot, rankspenat, kirskål, lind, olika syror, vårsköna, hässleklocka (och andra cmapanula). När det gäller spenatliknande grönsaker som kan användas i tillagad mat är det främst bladen från rankspenat, brännässla, lungrot, hässleklocka (även andra campanula), rosenmalva, myskmalva, läkemalva (även andra malvor), lind, spansk körvel, maskros, vårsköna, och olika syror vi använder men vi uppmuntrar er att hitta era egna favoriter.

Vilka funkior/hostor är godast?

Alla funkior går att äta. Det skulle vara bra om man genomförde ett smaktest men samtidigt är våra smaklökar olika och vi kan alla hitta olika favoriter. Jag uppmuntrar därför att man provar sig fram. Här är några av de sorter jag själv odlat och som jag gillar eller som jag hört att andra odlat och gillat:

  • Daggfunkia – Hosta sieboldiana – ‘Elegans’
  • Hosta ‘Blue umbrellas’ – Hosta tokudama x sieboldiana ‘Elegans
  • Hosta ‘Big daddy’ – Hosta sieboldiana x tokudama
  • Hosta undulata-Gruppen (Några av de vanligaste i Japan)
  • Jättefunkia – Hosta fluctuans -‘Sagae’
  • Tuvfunkia – Hosta elata (H. montana)
  • Doftfunkia – Hosta plantaginea – ‘Aphrodite´ (goda blommor)
  • Spädfunkia – Hosta sieboldii ‘Ginko Craig’ och ‘Snowflake’ 

Trials are needed to determine which varieties are best. As far as I know all are edible. Karoline Nolsø Aaen/Permakulturhaven

Jag skulle gärna vilja få frön från perenn kål. Hur får jag det. Jag odlar själv något som jag kallar smörkål. Det skulle kunna vara samma sak, men jag vill gärna kolla.

Vad jag kan se är smörkål en savorykål. https://www.bolster.nl/savooiekool-bloemendaalse-gele-brassica-oleracea/p48 och alltså inte samma kål som odlas som perenn. 

Planteskolen Myrrhis i Danmark kan ha frö till perenn kål.

Skörd

Hur mycket kan man skörda från en flerårig grönsak på våren för att vara säker på att den klarar sig till nästa år?

Det finns inget generellt svar att ge för alla fleråriga grönsaker. Det beror på art, hur länge växten fått utveckla sina rotsystem, växtplats samt vatten och näringstillgång. Under Tallarna i Järna lyckades skörda piplök 7 gånger från samma välgödslade odlingsbädd ett år och de överlevde till året efter. Det kan nog ses som exceptionellt men potentialen för att kunna skörda allt flera gånger på en säsong är stor hos flertalet fleråriga grönsaker som fått utveckla sina rotsystem ordentligt. En väletablerad rankspenat är ytterligare ett exempel på att vi skördat skotten tre gånger på våren utan att växten dött. Vi uppmuntrar er att testa!

Näringsvärde

Vilka fleråriga grönsaker innehåller mycket oxalsyra? Hur vet man vilka man kan äta mer av, eller mindre av?

Oxalsyra förekommer naturligt i många växter. Ämnet påverkar upptaget av kalcium negativt. Spenat och rabarber innehåller ungefär dubbelt så mycket oxalsyra som kalcium, vilket gör att kalciumupptaget från dessa livsmedel hämmas. Vissa studier menar att de negativa effekterna av oxalsyra minskar om man samtidigt äter livsmedel med mycket kalcium som mjölk, grädde, glass etc. Nivåerna av oxalsyra är vanligtvis inte tillräckligt höga i bladgrönsaker för att utgöra en allvarlig hälsorisk för de flesta människor. Om man fått i sig för mycket oxalsyra kan man uppleva diverse magproblem som oftast går över inom några timmar, förutsatt att man är en frisk individ med en varierad och hälsosam kosthållning.

För personer med nedsatt njurfunktion kan oxalsyra öka risken för njursten om det konsumeras i för stora mängder. Även mag-tarmkanalen kan påverkas av högt intag av oxalsyra. Vi har inte hittat näringsvärdesanalyser som innefattar oxalsyra för de flesta fleråriga grönsaker men vi vet att exempelvis rabarber, trädgårdssyra, spenatskräppa och andra syror (Rumex spp.) innehåller förhållandevis höga halter. Lungrot innehåller en del men inte så mycket.Se Livsmedelsverkets rekommendationer för mer information

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/oxalsyra

Är kirskål näringsrik? Innehåller den oxalsyra?

Kirskål (Aegopodium podagraria) är en ätlig växt som är näringsrik och innehåller flera viktiga vitaminer och mineraler. Växten innehåller bland annat vitamin C, A och K. Vitamin C är en antioxidant som hjälper till att stärka immunförsvaret och främja hudens hälsa. Vitamin A är viktigt för syn och hudens hälsa, medan vitamin K är nödvändigt för blodkoagulation. Kirskål innehåller mineraler som kalium, kalcium och järn. Kalium är viktigt för hjärt- och muskelfunktion, medan kalcium och järn är nödvändiga för benhälsa och blodproduktion.

Kirskål innehåller oxalsyra, men halterna varierar beroende på flera faktorer, inklusive växtens tillväxtstadium och miljöförhållanden. Generellt sett anses kirskål ha måttliga halter av oxalsyra i jämförelse med vissa andra grönsaker som spenat och rabarber, som har mycket högre halter. Kirskål sprider sig mycket lätt och är svår att bli av med. Vi rekommenderar inte odling av den om ni inte redan har den. Brokbladig kirskål är inte lika invasiv. 

Vad är “saponiner”?

Saponiner är bitterämnen som naturligt finns i växter och kan påverka människor på olika sätt. Vissa saponiner har positiva egenskaper, inklusive antioxidanter och immunstärkande förmågor, medan överdriven konsumtion av saponiner kan vara toxisk och störa matsmältningen och minska upptaget av vissa mineraler, som kalcium och järn.

Effekterna varierar beroende på typ och mängd av saponiner som konsumeras. Sapoinhalterna minskas betydligt genom kokning, stekning och blanchering. Alla delar av Lungroten (Chenopodium bonus-henricus) innehåller ganska höga halter av saponiner och ska tillagas innan förtäring.

Finns det tester på andra ämnen i de perenna grönsakerna som kanske inte är bra att äta för mycket av? 

Antinäringsämnen eller anti-nutrienter  är naturliga föreningar i vissa livsmedel, särskilt växtbaserade, som kan störa kroppens upptag av näringsämnen som exempelvis  järn, kalcium, zink. I måttliga mängder är antinäringsämnen sällan skadliga, men de kan ha effekter på hälsan om de konsumeras i stora mängder. Att tillaga, fermentera, blötlägga eller koka bladgrönsaker kan ofta minska nivåerna av antinäringsämnena och göra dem mer näringsrika och lättare att smälta. Förutom oxalsyra och saponiner finns det några andra anti-nutrienter som kan finnas i bladgrönsaker. Fytater eller fytinsyra kan hämma absorptionen av mineraler som järn, zink och kalcium. Framförallt groddning och mjölksyrning minskar förekomsten av ämnet men även tillagning och blötläggning av bladgrönsaker kan minska fytatinnehållet. Tanniner finns i vissa bladgrönsaker, som teblad och spenat. De kan påverka absorptionen av järn och andra mineraler. Att konsumera tanninrika livsmedel tillsammans med järnrika livsmedel kan minska järnabsorptionen. Vissa bladgrönsaker innehåller goitrogener som kan påverka sköldkörtelfunktionen. Tillagning av dessa grönsaker minskar goitrogenaktiviteten. 

Det är viktigt att notera att även om dessa antinäringsämnen potentiellt kan minska absorptionen av vissa näringsämnen, är de inte nödvändigtvis skadliga i måttliga mängder och kan även ha hälsofördelar. Nyckeln är att konsumera en varierad kost och vara medveten om eventuella specifika kostrestriktioner eller känsligheter du kan ha. Näringsvärdesanalyser som innefattar antinäringsämnen är begränsade för de flesta fleråriga grönsaker. Det som är känt är att olika fleråriga grönsaker varierar stort i vilka näringsämnen de generellt innehåller. Att äta sallader och mat som innehåller många olika arter fleråriga grönsaker ökar därför chansen att du får i dig en mångfald av vitaminer, mineraler och antioxidanter. En mångfald av fleråriga grönsaker minskar också risken att du får i dig för mycket av något antinäringsämne. Med detta sagt finns det säkerligen mycket att lära inom detta ämne som vi inte har kunskap om. Hör gärna av dig om du har kunskap om detta! 

Hur tar man bäst reda på om en växt är ätbar?

Någonstans mellan 90-95% av alla blad som finns i den svenska naturen är inte giftiga men bland vilda växter och örter finns en del man ska vara försiktig med. Ett fåtal som sprängört och odört som liknar kirskål kan vara dödligt giftiga. Strutbräken har också giftiga förväxlingsarter. Andra växter som rabarber och sparris har giftiga växtdelar.Därför är det viktigt att man är säker på vad man äter. Studera böcker noggrant, kolla med experter eller köp plantor eller frön från en plantskola om du vill vara helt säker. Giftinformationscentralen är också en bra plats för att kolla upp giftiga förväxlingsarter till de flesta växter. 

Om du inte är säker på vilken växt det är och att du tål den är det bäst att låta bli att äta den.

Vilken fleråriga grönsak är näringsrikast? 

Av de arter som testas och som går att odla på våra breddgrader är brännässla (Urtica dioica) den grönsak som innehåller flest näringsämnen – läs gärna vidare i böckerna som rekommenderas på perennagronsaker.se

Har hört att vallörtens blommor är ätbara. Stämmer det?

Vi rekommenderar inte att man äter någon del av vallörten (Symphytum officinale). Vallört innehåller alkaloider som är skadliga för levern. Vallörtens blad har använts utvärtes inom örtmedicin mot skärsår, blåmärken, stukningar, eksem, åderbråck och benbrott.

Att de har djupa rötter- påverkar det näringsinnehållet?

Det är inte vetenskapligt undersökt för varje art och sort. 

Hur länge håller sig fleråriga grönsaker i kylskåp?

Vi stoppade in avsköljda blad av lind, lungrot, kirskål, ormrot, trädgårdssyra, fjällsyra, spansk körvel, rankspenat, svartkål, kaukasusbeta, bredbladig kantlök och björnrot i en något uppblåst plastpåse i kylen. Efter 7 dagar vara alla bladgrönsakerna hyfsat ok och hade spänst kvar i bladen. Vitaminer, folat och antioxidanter försvinner och bryts dock ner för var dag som går. Alla mineraler däremot finns kvar oavsett hur länge de varit i kylskåpet.

Tillagning 

Mjölksyrar man jordärtskockan rå eller förvälld?

Jag mjölksyrar rå jordärtskocka genom att noggrant rengöra den utan att skala den. Sedan skär jag den i tunna skivor och följer recept på mjölksyrade morotspengar. Det går också bra att mjölksyra råriven jordärtskocka.

Annevi Sjöberg